Du utsågs nyligen till Årets Guldstjärna. Hur var det?

– Jag kände inte till det priset innan men när jag fick veta att jag nominerats var det roligt då det handlade om att uppmärksamma offentliga måltider. Min avhandling handlar om det och att gå hela vägen till att vinna var ju roligt.

Vad säger du om juryns motivering?
Artikelbild

| Johanna Törmä vid Uppsala universitet - Vinnare Årets Guldstjärna 2018.

Med helhetssyn på mat, trivsel och miljö har Årets Guldstjärna genom sin kunskapstörst och konkreta bidrag att gå från teori till praktik, väglett team att göra skillnad inom ett område i uppmärksamhetsskugga. Lägg därtill ambitiös kunskapsspridning som kan inspirera fler till att kopiera arbetsmodellen. Årets Guldstjärna sätter strålkastarljuset på ett område som berör oss alla – en generationsöverskridande samhällsfråga!

– Det var fina ord och när motiveringen lästes upp kände jag igen mig. I avhandlingen tog vi ett helhetsbegrepp för att förbättra mat- och måltidsrutiner på äldreboenden och efter min disputation har jag skrivit populärvetenskapliga artiklar samt föreläst om detta.

Hur firade du utmärkelsen?

– Efter prisutdelningen var det middag på Fotografiska i Stockholm och det ingick i konceptet. Fast jag vet inte om det blev så mycket mer och jag firade väl genom att sova (skratt). En av mina handledare var där och det var roligt att hon följde med.

Artikelbild

Du fick utöver en statyett ett stipendium på 30 000 kronor. Vad ska pengarna gå till?

– Jag tänker att antingen få mer tid till forskning från arbetsgivaren i Luleå. Jag jobbar på Region Norrbotten men har möjligheten att forska på deltid. Det eller att åka ut och göra studiebesök till någon region eller kommun.

Hur såg din forskning ut?

– Det handlade om att jämföra två olika sätt att införa goda mat- och måltidsrutiner på äldreboendena med syftet att minska undernäring hos en grupp som löper stor risk för det. Bra rutiner innebär att se helheten, det vill säga att hitta de som riskerar att bli undernärda, sätta in åtgärder och följa upp. Fast också att erbjuda bra mellanmål och minska nattfastan samt skapa trevliga och anpassade måltidsmiljöer.

Vad kan optimeras kring nutritionsvård inom äldreomsorgen?

– Man måste ha en helhetsbild och det går inte att bara att jobba med en sak när det är så komplext. Orsaker till undernäring är multifaktoriellt. Det kan till exempel vara medicinska eller sociala faktorer, så man måste ha bra rutiner för att hitta de som kan bli undernärda och sedan utreda orsakerna.

Hur kan man förbättra sina måltider till vardags?

– I dagens stressade värld tror jag att det är viktigt att sitta ned i en lugn miljö när man ska äta. Detsamma gäller för äldre men de kan behöva lite mer stöd och anpassning. Bara en sån enkel sak som att presentera maten för de äldre.

Vad mer har du forskat om genom åren?

– Det här var efter min doktorandutbildning där min avhandling presenterades. Så jag har inte hunnit så långt och detta är vad jag hållit på med. Nu funderar jag på hur jag ska fortsätta men jag brinner för äldrefrågorna och implementering, och med min bakgrund som dietist givetvis för mat- och måltidsfrågor.

Du kommer från Kiruna, bor i Luleå men forskar vid Uppsala universitet. Hur funkar det?

– Jag har flyttat från Uppsala till Luleå nyligen. Jag är fortfarande associerad till Uppsala universitet men jag måste fundera på hur jag ska ta min forskning vidare. Det finns digitala lösningar så ett samarbete med Uppsala universitet är fortfarande möjligt. Men det finns goda förutsättningar här också och jag försöker skapa mig kontakter i Luleå.

Hur ser en vanlig vecka ut för dig?

– Jag jobbar på Region Norrbottens utvecklingsavdelning som utbildningsstrateg med utbildnings- och fortbildningsfrågor. Det är ett kontorsjobb, men jag är också ute en del för att möta verksamheterna. Till hösten hoppas jag ha skapat en kontakt med forskarna i Luleå där jag kan forska på deltid samtidigt som jag har detta jobb.