Det vanligaste sättet att mäta innovationer har varit genom att titta på vilka företag och regioner som har patenträttigheter.

– Men det är ett trubbigt instrument som inte återspeglar verkligheten. Vi har i stället undersökt effekterna av innovativitet, säger professor Håkan Ylinenpää, Luleå Tekniska Universitet.

Under sju år har man forskat om förutsättningarna för innovationer i glesbefolkade regioner. I företagskoncerner redovisas de immateriella rättigheterna oftast där huvudkontoret ligger, även om de nya idéerna utvecklats på företagens andra orter. Forskarna har nu kunnat visa att det ger en skev bild av vilka regioner som är innovativa, eftersom de flesta huvudkontor ligger i storstäderna.

Antalet patent visar dessutom bara de radikala tekniska innovationerna, medan lösningarna som gör att produkter och tjänster förbättras inte syns. Forskarna från Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet har breddat undersökningen och tittat på vad som händer när företag börjar arbeta på nya sätt, och var tillväxten skapas.

– Då framträder en annan bild. Stockholm är fortfarande ledande, men fram kliver också glesbygdsregioner som exempelvis Jämtland som har haft en mer dynamisk utveckling. Bakom turistområdet Åre, Graningekängan och Trangiaköket finns små företag som löpande utvecklar nya produkter men som inte syns ifall vi bara mäter patent, säger Håkan Ylinenpää.