36-årige Andreas Lindström och brodern Mattias Henriksson tog över Lindströms transport från sin far Carl-Göte Lindström 2012. Då var företaget ett mindre familjeföretag med 15 till 20 anställda.

I dag, sex år senare, har Lindströms totalt 70 anställda med ett tydligt fokus – att personalen som jobbar här ska må bra.

Och medan andra i branschen skriker efter kompetens, så står chaufförerna i kö till Lindströms.

Artikelbild

Medarbetaren Peter Notgren trivs bra på sitt jobb: ”De har bra hand om personalen”.

– Det är en enorm brist i branschen. Vi har jobbat väldigt länge med god personalpolitik, hur vi förhåller oss till de anställda och vilka förutsättningar vi ger dem. Vi satsar mycket på personalen, så i dag har vi kö på anställda. Vi är jätteattraktiva som det upplevs just nu, säger Andreas Lindström.

Att ta över familjeföretaget har hela tiden funnits med i Andreas Lindströms tankar. Efter en sväng i Stockholm och en satsning på hockeykarriären valde han att återvända hem för att ta över åkeriet.

– Det har alltid varit ett litet företag, och det har inte lockat. Men det har lockat att utveckla saker och ting. Jag är mer av en företagare och inte en arbetare, berättar han.

Han tror att de små åkerierna kommer ha det svårt att orka med i framtiden.

– Antingen ska du vara riktigt liten eller riktigt stor. Kravställningen, samhället och prisbilden gör att du måste gå upp i volym och bli lite effektivare, det tror jag.

Tror du på fortsatt tillväxt för er del?

– Transporterna kommer att öka. Från branschens sida ser vi en 50-procentig ökning fram till 2030 av befintliga transporter. Människan blir mer bekväm och på sikt kommer vi inte åka ut till affärerna, utan vi kommer att få allt utkört i någon form. Det kommer att göras av någon.

Andreas Lindström avslöjar dessutom att han ruvar på en unik dröm. Nämligen förskoleverksamhet på arbetsplatsen.

– Det är inte högst upp agendan just nu. Men det är definitivt något som ska diskuteras, det tycker jag. Man behöver se vad vi har för förutsättningar och vad vi kan göra för våra anställda. Egentligen ser jag inget hinder i det. Man borde kunna ha en dialog med kommunen om det, säger Lindström och fortsätter:

– Tittar man på de stora arbetsgivarna i världen så har de redan börjat titta på det här. Ska man leda en utveckling så måste man se vad som komma skall. Alla pratar om kompetensbrist, men det är inte de som ligger längst fram som kommer ha kompetensbrist. Det är de som inte ser värdet och inte tar hand om sina anställda som blir oattraktiva.