Inkomstklyftorna har ökat trendmässigt sedan 1990-talet, med två hack i kurvan: dels när IT-bubblan sprack runt millennieskiftet, dels under finanskrisen 2008/2009. Men under 2018 minskade inkomstskillnaderna igen.

Mätt med den så kallade gini-koefficienten krympte den ekonomiska klyftan under 2018 till den lägsta nivån sedan 2014. Det är också första gången sedan finanskrisen som inkomstskillnaderna i samhället minskar. Huvudförklaringen är lägre kapitalvinster enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Kapitalet avgör

För om man plockar bort kapitalinkomsterna så ligger skillnaden still, vilket tydligt indikerar att brottet i kurvan hänger ihop med lägre kapitalinkomster för de rika under 2018, ett år då också Stockholmsbörsen föll och bostadspriserna sjönk eller åtminstone slutade att stiga. Och det är inget specifikt för 2018.

Tar man bort kapitalinkomsterna har det inte hänt någonting på väldigt länge, säger Andreas Bergh, docent och välfärdsforskare, knuten till Institutet för näringslivsforskning.

Hans poäng är att på området löner, skatter och olika bidrag har inkomstskillnaderna knappt ändrats alls de senaste tio åren, i alla fall inte i tillräcklig utsträckning för att påverka klyftorna.

Finansministern gläds

Fast finansminister Magdalena Andersson (S) vill gärna ta åt sig lite av äran och pekar bland annat på höjt barnbidrag och sänkt skatt för pensionärer.

Regeringens politik har hjälpt till, det hade sett värre ut annars, säger hon.

Det mesta av de krympande skillnaderna kan dock förklaras av konjunkturen. I goda tider lyfter aktiekurserna och bostadspriserna, tillgångar som i betydligt större omfattning hör hemma i de rikares fickor.

Så länge man inte gör någon grundläggande reform av skatterna, hur vi beskattar kapitalinkomster, så kommer inkomstskillnaderna att bestämmas av konjunkturutvecklingen, säger Andreas Bergh.
Jag håller med, men det regeringen gjorde under förra mandatperioden var utjämnande, fast ska vi ta ytterligare steg, ja, då måste man göra något åt kapitalskatterna, säger Andersson.

I fjol steg börsen kraftigt igen och bostadspriserna steg. Det talar för att inkomstskillnaderna åter ökade, enligt Andreas Bergh.

Det återstår att se, det tänker jag inte spekulera i, säger finansministern.