Det var Henrik Vuorinen, vd Luleå Hamn, Susanne Wallin, vd Norrbottens Handelskammare och Anders Sundström, förhandlare för Norrbotniabanan, som utgjorde dagens panel på temat "Infrastruktur – vägar för tillväxt". Anders Sundström sitter med i den förhandlingsgrupp som ska förhandla om Norrbotniabanan med regeringen.

– Behoven av infrastruktur är långt, långt större än vad vi i dag förmår att bygga i Sverige. Det blir en ganska tuff diskussion eftersom det finns många bra projekt i landet som slåss om de här pengarna, säger Anders Sundström.

Han förklarar vidare att Norrbotniabanan hamnar långt ned på prioritetslistan om man frågar tjänstemännen i Stadsförvaltningen.

Artikelbild

| Frukost. Temat på dagens näringslivsfrukost i Luleå var infrastruktur.

– Det finns ett starkt motstånd att prioritera den i den planperiod som kommer, det förstår jag när jag lyssnar på trafikverket, tjänstemän och så vidare. Starkaste stödet finns hittills i den politiska strukturen, vilket inte är ovanligt. Det finns många fina infrastrukturprojekt som kommit genom politiken, säger han.

Från industrins sida är Norrbotniabanan jätteviktig, enligt Susanne Wallin.

– När man pratar finansieringar har jag förstått att det fortfarande är åtta år kvar innan den i så fall skulle vara på plats och det är för lång tid. Vi vill ha den fortare än så, säger hon.

Luleå Hamns vd Henrik Vuorinen är övertygad om att sjöfarten skulle gynnas av Norrbotniabanan i förlängningen. Han menar att en arbetsmarknadsregion med bättre pendling skulle öka tillväxten.

– Tillväxt skapar nya företag och nya företag växer. När de växt lite grann kommer de behöva sjöfarten för att transportera sitt material. Det finns alltså inget motsatsförhållande, säger han.

I Sverige finns en stor infrastrukturskuld och det är en viktig fråga att ta med i diskussionen med Norrbotniabanan, menar Anders Sundström.

– Jag ska jobba med två spår - dels slåss mot de andra projekten men också hitta ett sätt att finansiera den här infrastrukturskulden vi har, säger han.

En annan fråga som togs upp i panelen var diskussionen om höjda transportskatter. Handelskammaren har arbetat med en studie där man tittat på vilka konsekvenser skatterna ger de norrbottniska företagen på sikt. Totalt har 11 företag från Norrbottens Logistikråd varit med i analysen.

– Ökade avgifter skulle innebära jättemycket pengar för våra företag. För de företag som vi tittat på i studien så skulle det bli mellan 385 och 405 miljoner kronor i ökad transportkostnad. Det skulle få förödande konsekvenser, företag skulle inte vara kvar här uppe utan flytta närmare marknaden, säger Susanne Wallin.

Nästa näringslivsfrukost i Luleå anordnas 31 mars.